Bjersgårdsarkivet: Gyllenstiernor på Bjersgård

Bjersgårdsarkivet: Gyllenstiernor på Bjersgård : glimtar ur herrgårdens och Åsbobygdens äldre historia. Del 1 fram till ca 1650

Herrgården Bjersgård ett par kilometer norr om nuvarande tätorten Klippan tillkom på 1400-talet och har i 15 generationer ägts inom adelsätten Gyllenstierna. Den obrutna ägarföljden har gjort att godsets arkiv på ett unikt sätt bevarats. Det äldsta dokumentet i arkivet (numera förvarat på Krapperups Slott) är från år 1548. Genom att man bevarat så många handlingar från rättegångar som på något sätt berört godset Bjersgård bereds man möjlighet till inblickar även i ”vanligt” folks tillvaro, vilket bokens författare eftersträvat.

I boken skildras händelser och personer ur Bjersgårds och bygdens historia så långt tillbaka som skriftliga källor finns bevarade. Dokument avbildas och transkriberas, samt förses med ordförklaringar och kommentarer till innehållet. En modernisering till nutida språk ges, och den läsare som så vill kan nöja sig med denna.

Bjersgård ligger i Gråmanstorps socken med dess 850-åriga kyrka. Tidigare okända dokument, som rör denna (och även kyrkan i annexförsamlingen Vedby), återges. Bland andra avsnitt som kan tänkas intressera nutida människor i bygden är redogörelsen för uppkomsten av sjösystemet vid Bjersgård (nuförtiden ett populärt strövområde), samt den omfattande berättelsen om händelser som utspelat sig vid forsen i Rönneå innan Pappersbruket kom till på 1630-talet.

Bjersgård har ägt gårdar i många andra socknar än Gråmanstorp. I boken skildras episoder i Norra Åsbo härad från bl.a. Östra Ljungby, Källna, Össjö och Munka-Ljungby; i Södra Åsbo från Ausås, Höja, Västra Broby och Västra Sönnarslöv. I Luggude härad berörs bl.a. socknarna Halmstad (med godset Duveke), ­Kågeröd och Välluv (med byn Långeberga, nu inom Helsingborgs stads­område).

Något om innehåll och läsning av boken

Först något om språket. – De i boken återgivna texterna är förstås på danska, eftersom det rör sig om perioden ca 1550–ca 1650 och människorna i Skåne var danskar ända fram till freden i Roskilde 1658, då man plötsligt blev svenskar. Det är nog inte så många som idag tänker på att skåningarna varit danskar ungefär dubbelt så länge som de de varit svenskar!

Bli inte förvånad om en skrivare stavar ett ord på olika sätt. Ja, ibland kan ett ord t.o.m. stavas på olika sätt i samma mening.

Vid modernisering av texter till svenska har författaren i regel behållit stavningen av personnamn. Stavningen av ortnamn har förf. däremot förändrat till den nutida – det är ju t.ex. inte så lätt att veta att Giølsrød blivit vår tids Gyllsjö.

Noterna (ordförklaringarna) har förf. gjort ganska utförliga. Tycker man de är för krångliga att läsa och nöjer sig med att kunna uppfatta huvudinnehållet kan man gå direkt till den föreslagna moderniseringen av texten.

Ordvalet glimtar i bokens undertitel skall förstås så, att förf. inser att det mesta i boken ju är sådant som man valt att behålla vid gallring av Bjersgårdsarkivet. Hade man träffat ett annat val hade man kanske fått en helt annan bild av vissa skeenden än den som förf. gett i boken. Förf. har velat ge läsaren ett antal ”titthål” ner i bygdens historia!

Inbunden 612-sidig A4-bok i fyrfärg.

Om författaren:
​Torsten Hannrup – f.d. lärare, adjunkt i svenska och engelska under 39 år. Som pensionär 1997 började han efter genomgången kurs först ägna sig åt släktforskning under några år. Sedan övergick han till att läsa och transkribera (ordagrant skriva av) gamla domböcker, som för Norra Åsbo härad finns bevarade från år 1680.

Från år 2006, då förf. fick tillträde till det på Krapperup förvarade Bjersgårdsarkivet, har han använt flera tusen timmar på att bearbeta dokument därifrån, och kompletterat detta med material som hittats vid åtskilliga besök på Landsarkivet i Lund och Rigsarkivet i Köpenhamn.